Plats och tid
Val av plats och tid kan påverka barns bekvämlighet och vilja att delta. Val av plats bör anpassas efter ens urval av barn.
Frågor att ställa sig vid val av tid och plats:
- Är platsen barnvänlig och trygg?
- Skulle en bekant miljö främja barns fria tankegångar?
- Är en neutral miljö för barnen bättre lämpad?
- Det kan vara svårt att engagera barn på dagtid eftersom barnen då är i skolan. Diskutera vad ni kan göra för att hitta en tid som passar barnen, även om det innebär att ni behöver arbeta på tider utanför er egen arbetstid.
- Kan barnet själv välja tid och plats?
Deltagande i barns egna miljöer
Deltagande i barns egna miljöer kan ibland bäst ske när någon som redan är en del av deras vardag samlar in deras synpunkter. Det kan vara en person som barnen redan har en relation till, som en lärare, en ungdomsledare eller någon annan från deras dagliga miljö. Detta kan skapa en tryggare och mer avslappnad atmosfär, vilket gör det lättare för barnen att uttrycka sina åsikter.
Frågor att överväga:
- Vem är mest lämplig för att samla in barnens synpunkter?
- Hur kan bekanta miljöer och personer underlätta ett mer avslappnat deltagande?
Digitalt deltagande
Digitalt deltagande gör det möjligt för barn att uttrycka sig på olika sätt och i sin egen takt, vilket kan öka deras engagemang och delaktighet. Detta är särskilt användbart när vi vill inkludera barns perspektiv på ett flexibelt och tillgängligt sätt, oavsett var de befinner sig. Digitalt deltagande kan också vara ett bra tillvägagångsätt vid känsliga frågor eller om barnen vill kunna vara anonyma.
Tänk på att säkerställa barns anonymitet och skydd även vid digitalt deltagande.
Grupper
När man genomför gruppdiskussioner är det viktigt att tänka på att anpassa gruppstorleken efter barnens ålder, gruppens behov samt utefter frågans känslighet.
Frågor att ställa sig vid deltagande av grupper:
- Är gruppstorleken anpassad för ämnets känslighet?
- Hur påverkar barnens ålder och mognad gruppdynamiken?
- Om diskussionerna ska genomföras i grupp bör gruppstorleken anpassas efter frågornas känslighet.
Vuxna i rummet
Närvaron av vuxna i rummet kan påverka hur trygga och avslappnade barnen känner sig.
- Var medveten om er roll som vuxen: Reflektera över hur ni uppfattas av barnen. Som representant för en myndighet, kommun, organisation eller annan verksamhet uppstår en maktobalans, varför ert bemötande blir extra viktigt för barnens upplevelse av situationen.
- Antal vuxna i relation till barn: Det kan vara svårt att få till en bra situation för ett barn när det är många vuxna närvarande. Diskutera hur ni minimera antalet vuxna i rummet.
- Målsmans närvaro: Ta reda på om barnen vill att sin målsman ska vara närvarande eller inte.
- Är eventuella vuxna som medföljer barnen bekväma och trygga i den tilltänkta miljön?
Tydlig information om barnens rättigheter
Gör barnen trygga inför samtalet genom att berätta om deras rättigheter under deltagandet och ge dem möjlighet att ställa frågor. Berätta till exempel att:
- de när som helst kan välja att avbryta sitt deltagande om de önskar.
- de inte behöver svara om någon fråga känns känslig eller svår.
- de när som helst kan avbryta eller fråga om de inte förstår.
- deras svar kommer vara anonyma.
Barns rätt till skydd
När barn engageras i deltagandeprocesser har vuxna ansvar att skydda och värna barnets olika rättigheter under hela processen. Barn kan utsättas för olika risker i samband med deltagande. En viktig utgångspunkt är att rätten till skydd i processen inte är en motsättning eller hinder för barnets rätt att komma till tals utan snarare stödja den.
Det kan röra sig om att barnet befinner sig i en utsatt livssituation eller är särskilt sårbar, då är det den vuxnes ansvar att säkra deltagandet så att barnet på ett tryggt sätt, samt att barnet har information om vem de kan vända sig till om de behöver hjälp eller stöd om de behöver det.
Känsliga frågor
Barnet har också rätt till anonymitet och särskilt skydd, särskilt om deltagandet rör känsliga frågor så som våld, övergrepp, kriminalitet eller annan utsatthet. Dessa typer av frågor ställer höga krav på skydd av barnet i processen och minimera risken för negativa konsekvenser av barnens deltagande. Exempel på negativa konsekvenser kan omfatta repressalier från omgivning eller familj, våld i hemmet, mobbning eller kränkande beteende från andra deltagare.
De vuxna har därför ansvar att se till att minska risken för negativa konsekvenser som processen kan föra med sig för barnet.
Diskutera att det finns planerade skyddsåtgärder i form av:
- Säkerställande av anonymitet.
- Riskbedömning för eventuella negativa konsekvenser som repressalier från omgivning, mobbning eller våld i hemmet.
- Extern kontakt med skyddsnät och stödresurser.
Läs fler tips om vad som är bra att tänka på inför ett barnsamtal