Analys och återkoppling
Analysera barnens åsikter och erfarenheter
Gör en analys och bedöm hur barnens röster ska påverka uppdraget.
När ni har samlat in barns röster ska materialet analyseras. Sammanfatta barnens erfarenheter och åsikter och lyft fram deras röster, till exempel med direkta citat. Ni kan också låta barn vara delaktiga i analysprocessen för att säkerställa att ni har tolkat rösterna korrekt.
Analysmetoder
Kvalitativ analys
En kvalitativ analysmetod kan ge djupare förståelse för sammanhang, känslor och upplevelser utifrån barnens erfarenheter. Utgå alltid från ursprungsfrågan: Vad är det ni ska undersöka? och de frågor ni ställt i samtalen med barnen. Med en kvalitativ analys kan ni besvara frågor som varför, hur och vad.
Här är några steg som beskriver en kvalitativ analys:
- Vad vill ni undersöka? Klargör syftet och vilka frågor ni vill besvara.
- Utgå från insamlad data: Använd materialet ni samlat in, till exempel gruppsamtal, enskilda intervjuer eller enkätsvar.
- Transkribera och koda: Gör text av intervjuerna och samtala och markera viktiga teman eller mönster.
- Analysera utifrån teman: Identifiera återkommande teman och analysera dem i förhållande till era frågor.
- Teman som uppkommer ur endast ett samtal med barn kan fortfarande vara betydelsefulla, även om de inte representerar majoriteten.
- Tolka och dra slutsatser: Gör en slutlig tolkning av resultaten och dra slutsatser om vad materialet berättar om barnens erfarenheter och åsikter.
Exempel på kvalitativ analys - Unga Direkt
I Barnombudsmannens samtalsstöd Unga Direkt beskrivs en metod för att tolka barns berättelser genom kvalitativ analys. Läs mer om hur ni kan koda och analysera utifrån Unga Direkt.
Kvantitativ analys
Vid större undersökningar, som till exempel en enkät som sprids till många, kan en kvantitativ analys passa bättre. Då undersöker man numeriska data för att hitta statistiska mönster och samband.
- Formulera en hypotes: Börja med att formulera en hypotes om vad ni vill undersöka. Analysera era data för att se om hypotesen stämmer.
- Statistisk analys: Använd statistiska verktyg för att analysera hur ofta något händer och vad resultaten kan säga om en större grupp.
- Tolkning och slutsatser: Dra slutsatser om vad resultaten innebär för barn och deras situation. Bedöm om resultaten kan generaliseras och användas i praktiken.
Men man är ändå ganska maktlös som barn, för vuxna tänker att de vet bättre. Så man kan säga vad man tycker och bli lyssnad på, men det är inte som att de kommer göra något åt det egentligen, för de tror att de vet bättre.Barn från årsrapporten 2020 Dom tror att dom vet bättre
Så här gör vi - Barnreferensgrupper
I Barnombudsmannens årsrapporter arbetar vi med en referensgrupp, som består av barn med relevanta erfarenheter i relation till rapportens ämne. Referensgruppen är med i hela arbetet för att komma med inspel på hur vi ska ta oss an ämnet och vilka frågor som är viktiga att ställa till barn och vuxna.
Referensgruppen är även med och diskuterar och analyserar det som kommer fram under utredningsarbetet. De tar del av en preliminär sammanställning och diskuterar och tolkar de empiriska fynden tillsammans med utredarna.
Referensgruppen har också möjlighet att påverka de förslag som lyfts i rapporten. Barnen är med när rapporten överlämnas till regeringen och träffar dess företrädare vid ett så kallat ”maktmöte” där de delar sina reflektioner och svarar på frågor från politikerna tillsammans med oss.
Engagera barn i analysen
Var medveten om att er egen erfarenhet av att vara barn kan påverka hur ni tolkar det barn har förmedlat. Därför är det ofta en god idé att bjuda in barn för att diskutera resultaten och få hjälp med analysen. På det sättet kan barnen också få återkoppling om hur deras deltagande har använts.
- Frågeunderlag: Använd öppna frågor när ni diskuterar analysen med barnen. Till exempel: "Varför tror ni att den här personen känner så? Hur ser ni på detta?"
Lärande exempel - Ungdomar analyserar LUPP-enkäten i Härryda kommun
Härryda kommun använder LUPP-enkäten för att förstå hur ungdomar upplever sin livssituation och vilka behov de har. Några unga fick också bistå kommunen i analysen av enkäten med fokus på trygghet och delaktighet. De skrev en rapport och planerade dialogmöten mellan unga och politiker för att stärka ungas inflytande. Rapporten fungerar som underlag för att utveckla kommunens verksamheter.
Bedöm hur barnens röster påverkar uppdrag och beslut
När ni har inhämtat barns röster ska ni bedöma hur ni kan vara med och påverka framåt. Det innebär att ni tydliggör deras åsikter och förslag i underlaget. Även om barnens åsikter sällan kan styra ett beslut, ska deras inflytande vara betydande.
Artikel 3 i barnkonventionen slår fast att vid alla åtgärder som rör barn ska en prövning av barnets bästa göras. Delaktighet är en grundförutsättning för att bedöma barnets bästa.
I en prövning av barnets bästa ska ni bland annat:
- Utgå från barnets rättigheter enligt barnkonventionen och andra lagar.
- Ta reda på vilken beprövad erfarenhet, statistik och forskning som finns.
- Inhämta barns egna åsikter om frågan.
- Ta fram olika handlingsalternativ och dokumentera vilka konsekvenser de får för barn.
- Motivera och dokumentera beslut som inte överensstämmer med barnens uppfattningar i frågan.
- Ha en plan för uppföljning och återkoppling
Använd Barnombudsmannens webbstöd för att göra en prövning av barnets bästa
Nästa steg
Nu har ni:
- Analyserat resultatet från dina kvalitativa eller kvantitativa studier.
- Engagerat barn i analysarbetet.
- Bedömt hur barnens röster påverkar uppdrag och beslut.
I nästa steg ska ni:
- Sammanställa barnens budskap
- Återkoppla till barnen
- Sprida barnens budskap till olika målgrupper
- Följa upp resultatet
- Utvärdera tillsammans med barnen