För att kunna möta varje barns behov är det viktigt att anpassa samtalet och alltid utgå från individen. Barn måste känna sig trygga för att kunna delta på ett meningsfullt sätt. Det kräver en trygg miljö och goda relationer för att barn ska våga uttrycka sina tankar och känslor. Generellt behövs det fler anpassningar ju känsligare eller mer personligt ämne ni ska samtala om.
Här ger vi exempel på hur ni kan arbeta för att möta behoven hos olika barn som är särskilt viktiga att uppmärksamma. Exemplen kan anpassas och fungera som en vägledning i ert arbete.
Ta hänsyn till ålder och mognad
Yngre barn kan behöva uttrycka sig genom lek eller bilder, medan äldre barn har lättare att delta i samtal och workshops.
Exempel på anpassning:
- Vid ett samråd om hur en en lekpark ska utformas kan till exempel lek och bildskapande användas för att låta yngre barn uttrycka sina tankar. Äldre barn kan använda enkäter och kreativa diskussioner för att dela sina åsikter.
Ta del av barns röster från Barnombudsmannens rapporter:
Barns röster från förskolan - Undersökning för våra yngsta barn
Trygghet, stöd och inkludering
För att barn ska kunna delta på lika villkor behöver vissa barn extra stöd. För dessa barn är det viktigt att vuxna fungerar som trygga och stabila personer, för att underlätta deltagande och bygga förtroende. Närvarande vuxna behöver ha beredskap för att säkerställa att barnet ska känna sig trygg och skyddad.
Var väl förberedd inför samtalet och bekräfta barnet i sin upplevelse. Om barnet berättar om svåra upplevelser, som våld eller diskriminering, kan du förklara att det aldrig är acceptabelt.
Den vuxnes uppgift är att lyssna aktivt så att barnet uppfattar att ni är intresserade av vad barnet säger. Ha tålamod och undvik att börja prata när barnet pausar eller slutar berätta. Ge barnet tid tänka efter och fundera på svaren. Försäkra dig att du förstått vad barnet vill uttrycka genom att fråga om du har uppfattat rätt.
Exempel på anpassningar:
- Barn som lever i områden med hög kriminalitet kan vara hjälpta av att ha med sig en vuxen som de redan har byggt upp ett förtroende för, till exempel en ungdomsledare.
- Barn som har ett annat modersmål kan behöva en erfaren tolk. Då behövs också extra tid för samtalet.
- Barn som lever i våldsutsatthet kan vara hjälpta av till exempel känslokort som gör det lättare att tala om svåra ämnen och uttrycka sina känslor.
Ta del av barns röster från Barnombudsmannens rapporter:
Jag hade vitt hjärta - Tidiga samhällsinsatser för att stärka barn och förebygga kriminalitet
Vem bryr sig - När samhället blir förälder
Från insidan - Barn och unga berättar om tillvaron i arrest och häkte
Vi lämnade allting och kom hit – Röster från barn och unga på flykt
Utanförskap, våld och kärlek till orten - Barns röster om att växa upp i utsatta kommuner och förorter
Anonymitet och skydd mot negativa konsekvenser
När känsliga ämnen behandlas är det viktigt att säkerställa barnets anonymitet och minimera risken att barnet blir överhörd, vilket kan leda till negativa konsekvenser.
För barn som delar erfarenheter av exempelvis våld eller kriminalitet måste vuxna säkerställa barnets säkerhet, både genom att skapa en skyddande miljö och genom att ha en plan för att hantera eventuella risker för repressalier eller stigmatisering.
Exempel på anpassningar:
- För barn som lever i en utsatt situation, till exempel i en hederskontext, ska samtal genomföras anonymt och utan närvaro från familjemedlemmar eller personer från barnets nätverk.
Ta del av barns röster från Barnombudsmannens rapporter:
Signaler - Våld i nära relationer. Barn och ungdomar berättar.
För det är det enda man har - Flickors röster om brott och brottsliga miljöer
Individuell identitet och livssituation
Var medvetna om att det kan finnas kulturella och sociala faktorer kopplade till barnets identitet som kan påverka barnets inställning till att vilja vara delaktig. Utforma samtalet på ett inkluderande sätt som gör att alla känner sig trygga och respekterade.
Exempel på anpassningar:
- Låt alltid barnen själva bestämma hur de vill identifiera sig, genom att exempelvis göra en "pronomenrunda". Undvik normerande termer som "pojkvän" eller "flickvän" och använd könsneutrala termer som exempelvis "partner". Det möjliggör att barnen kan känna en större frihet i sitt deltagande.
- Vid samtal med en minoritetsgrupp kan ni tillsammans med barnenskapa en trygg atmosfär genom att låta barnen använda sig av kulturella inslag, som musik och traditionella berättelser. Det kan bidra till att barnen vågar vara delaktiga utan att känna sig bedömda.
Ta del av barns röster från Barnombudsmannens rapporter:
Välkommen till verkligheten - Barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan
Erfarenheter från barn och unga med transerfarenhet
Barns och ungas erfarenheter av delaktighet och inflytande i genomförandet av minoritetspolitiken
Om barns och ungas utsatthet för rasism
Anpassad kommunikation och metodval
För att alla barn ska kunna delta krävs att information och kommunikation anpassas på ett sätt så att det är begripligt och tillgängligt. Detta gäller både språket som används i texter och hur man kommunicerar i samtal med barn. Anpassningarna bör ta hänsyn till barnens ålder, språkliga förmågor och eventuella behov av alternativa kommunikationssätt.
Ta extra hänsyn till barn med funktionsnedsättningar. För barn med språkliga eller kognitiva svårigheter kan ni erbjuda anpassade verktyg, exempelvis visuella stöd. Använd hjälpmedel som underlättar för barn som kan ha svårigheter att delta, oavsett om samtalet sker fysiskt eller i en digital miljö.
Exempel på anpassningar:
- Använd visuella hjälpmedel, som bilder och piktogram, för att göra informationen och varje steg i samtalet mer tillgänglig och tydlig. Detta kan hjälpa barnen att förstå vad som förväntas och få dem att delta mer aktivt.
Ta del av barns röster från Barnombudsmannens rapporter:
Respekt - Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd
Framtidshopp och positiv förväntan
Att inge framtidstro är en viktig del av arbetet med barns delaktighet. Barn ska känna att deras deltagande är meningsfullt och kan leda till förbättringar.
För barn i utsatta livssituationer eller med psykisk ohälsa är det viktigt att samtalen inte bara fokuserar på deras utmaningar utan också på deras framtidstro och drömmar. Genom att kombinera barnets mål och drömmar med planerade stödåtgärder kan de få barnet att känna kontroll och hopp samtidigt som deras åsikter tas på allvar.
Exempel på anpassningar:
- Oavsett samtalets innehåll är det bra att lämna utrymme till att samtala om barnens hopp, framtidstro och drömmar.
Ta del av barns röster från Barnombudsmannens rapporter:
Hur dåligt måste man må egentligen? - samhällets insatser för att främja barns psykiska hälsa
Bryt tystnaden - Barn och unga om samhällets stöd vid psykisk ohälsa