Bestäm hur barn ska vara delaktiga

Nu är det dags att bestämma hur barn ska delta i uppdraget. I vilken ordning ni väljer metod och gör urval av barn kan anpassas efter vad som fungerar bäst i ert uppdrag.

Ta reda på vilken metod som passar

Genom att besvara frågeställningarna får ni en god bild av era förutsättningar:

• Vad är ert syfte och vilken målsättning har ni med barnens deltagande?
• Var finns de barn ni vill nå?
• Vad har ni för tidsram?
• Vilka resurser har ni?
• Vilken kompetens behövs för att använda denna metod?
• Vilka aktörer ska få ta del av resultatet från barns deltagande och hur ska resultatet presenteras för dem?

Om ni redan vet vilka barn ni ska prata med kan ni välja den metod som fungerar bäst utifrån just det urvalet barn. Oavsett metod måste ni alltid ta hänsyn till barnens behov och förutsättningar.

Kvalitativa metoder

Kvalitativa metoder kan ge en djupare förståelse för barns erfarenheter och åsikter. Det går att använda kvalitativa metoder både i mötet med enskilda barn och med barn i mindre grupper. 

Exempel på kvalitativa metoder är: 

• Samtal med barn: Genomförs enskilt eller i fokusgrupper för att få insikter direkt från barn i en personlig eller gemensam dialog.
• Observationer: Genom att iaktta barns beteende i deras naturliga miljö kan ni samla information om deras interaktioner och behov.
• Workshops: Kreativa gruppövningar där barnen aktivt kan bidra med problemformuleringar, idéer och lösningar.
• Rollspel: Genom lek och rollspel kan barn utforska olika situationer som kan ge insikt i deras tankar och känslor. 

Kvalitativa metoder kräver kunskap om hur man samtalar med barn och anpassar sig till deras olika förutsättningar. Det innebär att tolka och analysera komplex information som kan vara svår att bedöma objektivt. Resultaten kan inte alltid generaliseras.

Kvantitativa metoder

Kvantitativa metoder kan ge en bred bild av barns erfarenheter. Genom att samla in och analysera röster från en större grupp går det att generalisera och dra slutsatser utifrån materialet. 

Exempel på kvantitativa metoder är:

• Enkätstudie: Barn svarar på standardiserade frågor i ett formulär, vilket ger mätbara och jämförbara resultat.
• Större insamling från gruppsamtal med barn: Sammanställning och kvantifiering av data från flera gruppsamtal för att identifiera trender och mönster bland barnens svar.

Kvantitativa metoder kräver många respondenter för att kartlägga mönster och trender som kan generaliseras. Det krävs goda kunskaper i att hantera större mängder kvantifierbar data. Dessa metoder lämpar sig särskilt väl vid systematisk utvärdering.

Tänk på att ge möjlighet att lämna fritextsvar när ni gör enkäter. Det är också bra att testa enkäten på barn från samma målgrupp innan den går ut så att ni kan säkerställa att den är begriplig och anpassad för barn, både i språk och utformning.

Kombinerad metod 

Barn som svarar på en enkät representerar bara sig själva. Därför bör man vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser baserat på enskilda barns svar. Detsamma gäller när vi använder kvalitativa metoder. Båda metoderna har sina möjligheter och begränsningar. En kombinerad metod kan därför vara ett bra alternativ för att få en nyanserad och heltäckande bild.

När ni använder en kombinerad metod har ni förutsättningar att få fram ett bättre underlag. En kvalitativ metod kan följas upp av en kvantitativ undersökning och vice versa.

Exempel på kombinerad metod:

1. Utforskande samtal eller workshop med barn för att komma fram till vilka frågor som ska ställas och hur frågorna kan formuleras. Detta kan vara särskilt viktigt när det rör yngre barn, barn med särskilda behov eller barn som har en särskild utsatthet.
2. Ta fram och genomför enkätstudie.
3. Följ upp enkäten med intervjuer eller workshops med barn för att fördjupa er analys av resultaten.